surfin'

Bestämde mig för att se The Notebook äntligen efter att hela jävla norra halvklotet tjatat sig sönder och samman om hur brilliantly oh so very amazing den är. Köpte den laddade ner den och såg 26,5 minuter och mådde illa. Den är säkert jättefantastisk, men jag står inte ut med tanken på att vara medveten om att jag innom en snar framtid kommer ligga i depressions-koma och gråta så halsmandlarna dansar tango. Hela brilliantheten med filmen försvinner för mig och jag mår bara pissapa av sorgliga filmer. Jag minns inte ens det som var bra med filmen i sig, utan mår bara pekka av dom. Ungefär som PS I Love you, det ÄR en jättebra film men jag kan inte uppfatta det i min hjärna för illamåendet över sorgligheten tar liksom över helt. Anyhoe, så jag satte igång G.I Joe Rise of the Cobra istället, universums ungefär bästa grabbfilm, och hinner se typ 20 min när filen är sabbad och stängs ner. Fick psykbryt och började i princip gråta endå, så jag kunde lika bra ha kollat på The Notebook istället. Draåthelvetegodnatt.